Where the action is

28 juni 2011, Azaleadalen, Göteborg

Vilken dag, vilken underbar dag. Sol i mängder, härligt folk, en grön skön park, bra musik o min älskling vid min sida – det blir inte bättre.

När vi närmade oss entrén hörde vi festivalens första band – Sahara Hotnights. Otacksamt att vara först, men de körde på som om de var dagens huvudnummer. Naturligtvis stod en del publik vid scenen men de flesta hade spridit ut sig i gräset för att njuta av musik och sol. Jag jämförde lite med “Folkets Park-känsla” men då fick jag lite skäll av Johan så vi ignorerar det utlåtandet.

Sahara Hotnights

Härlig sommarstämning

Nästa artist på scen var Royal Republic, men eftersom de inte e några favvisar så gick vi en sväng till öltältet i väntan på Serenades. De intog “The Mirror Stage” 14:00, alla i svart. Poppilisious kan man säga, alla va pop ; ) Tyvärr fick jag under spelningen känningar av “svindel” eller nåt (det e ett jädra mög som har dykt upp) så jag gick lite längre bak o satte mig ner för o lyssna medan Johan stod kvar längre fram vid scenen. Vid slutet av spelningen, när de spelade Birds, så gick jag fram till Johan igen. Jag tycker spelningen var bra men jag hade hellre sett dem på ett mindre, lite mer intimt ställe. Jag var tyvärr inte så imponerad av ljudet som helhet. Kändes som basen tog över o sången var inte så framträdande som jag hade önskat.

Serenades

En trip bort till “High Voltage Stage” för att kolla på Jenny and Johnny. Jag hade inte lyssnat så mycket på dem, men de var bra. Får lyssna in mig lite mer på dem.

Jenny and Johnny

Folk satt o göttade sig i gräset

Paulo Nutini såg vi från ölområdet. En svärmorsdröm som fångade tjejerna direkt. Hörde t o m ett tjejgäng efter festivalen “Paulo va lätt snyggast ikväll”. Bra musik men också en artist som jag inte lyssnat så mycket på innan.

När Daniel Adams-Ray spelade stannade vi också kvar på ölområdet. Ingen direkt favvis, så där gick ölen och mys i solen före. Lite mat fick vi också i oss.

Sen var det dags för en av mina favvisar denna kväll, The Ark. Det var andra gången i år som jag såg dem. De gör ju en riktigt bra avskedsturné, det måste man ju säga. De får igång publiken, vi kan många av låtarna, så det blir grym stämning. Jag har dock aldrig varit med om ett “kill-band” där det sker så många klädombyten. I mitt huve känns det som att det e mest tjejer som sysslar med sånt, men det hindrar ju inte Ola Salo o hans härliga gäng. Vi börjar i vitt o fjädrar, sen till svart outfit för att avsluta med tajt, guld och mycket fjädrar – fantastiskt!!! Ola klär ju i kroppsstrumpa, det är det inte många som gör. Har i skrivande stund inte koll på vilket datum de kommer till Liseberg, men om vi kan får vi ju tajma in det – då blir det ju 3 gånger jag ser dem under deras avskedsturné, lite roligt : )

The Ark började i vitt

En härlig konsert!

Efter första klädombytet - svart

För att sedan övergå till guld och mycket fjädrar!

Näst på scen är Bright eyes. Jag har inte sett dem innan och inte lyssnat så mycket heller. Vissa låtar fastnar jag för men andra försvinner i vinden. Får nog hitta mina favvisar o hålla mig till dem :)

Bright eyes

Tillbaka till Mirror Stage och nu Glasvegas. Det är ju rätt kul att se dem, men man är ju inte jätteimponerad. Inget supervidare spektakel förutom sångarens fylla. Efter några låtar bestämde vi oss för att lyssna vidare från ölområdet i skuggan.

Glasvegas

Gött o kolla från ölområdet och skuggan

2 artister kvar och först ut var Brandon Flowers, sångaren från The Killers, som nu gör solokarriär. Jag har fastnat för soundet och det var jag inte ensam om. Många hade redan lärt sig låtarna från hans nya skiva, men absolut bäst stämning blev det absolut när han körde några gamla Killers-klassiker. Tyvärr hann vi inte kolla på hela konserten då vi var tvungna att gå till den andra scenen för att få bra platser för kvällens sista konsert – Coldplay!

Brandon Flowers

Färgsprakande från början till slut. Fyrverkerier, neonfärger och grafitti på scenen, laser, stora ballonger studsandes över publiken, konfetti – allt man behöver för en riktig arenarockkonsert. Jag tyckte att själva konserten va superbra. Många kan ju deras låtar så alla sjöng med o det blev riktigt härlig stämning. Ett bra slut på en bra dag.

Dags för en färgsprakande show med Coldplay

Konfetti gillar publiken

Tjohooo. Stora Ballonger!

Nu ser vi fram emot Way out West i augusti!

Bilder: Johan Olofsson : )

No comment yet

1 ping

  1. Where the Action is » Ett ascoolt tidsfördriv says:

    [...] Where the action is [...]

Leave a Reply

Your email address will not be published.

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>